2011: ett hjärta är ett bittert ting som ingenstans hör hemma

Det har gått ännu ett år och det innebär att 365 dagar ska sammanfattas. Något som kanske behöver förtydligas är att när jag skriver "vi" så syftar jag ofta på mitt crew, vi som tillsammans bloggar på naturreservatet.blogg.se och går i samma gymnasieklass. Ni vet ni, så nu kör vi:

JANUARI

Alla januaridagar jag upplevt, varenda år, har varit identiska. Vi drar en lättnadens suck efter året som gått, lovar oss själva att det här året, det ska bli vårt. Men hur jävla kul är det att frysa redan när vi lämnar sängen och sedan inte bli varma förrän vi kryper ner under våra dubbla duntäcken igen? Och hur kul är det med spruckna läppar, sena bussar och att längta efter plusgrader precis hela tiden? Inte så jävla kul. Januari är aldrig jävligt kul, men ganska förjävligt.

Jag åkte längdskidor på Ekerö, stressade fram ett bildprojekt, drack te i tid och otid och var på bio en del. The Knife blev januaris soundtrack och jag längtar inte efter nästa januari, den som är här om bara några dagar.

FEBRUARI

Februari var fan inte okej. Helt enkelt. Jag åt mest frukost i sängen och skrev noveller som inte blev någonting. Min familj hade precis köpt landställe i skärgården och jag spenderade några helger där. Gick promenader, tapetserade sovrum och sov på luftmadrasser. Hemma gick inga bussar och det kändes lite som när Winnerbäck sjunger att "bussarna här utanför går ingenstans, det är ingen som vill nånvart" i Timglas, för så var det i februari. 

MARS

I mars inträffar ungefär alla viktiga födelsedagar, exempelvis min. Det blev en födelsedagsmånad med överraskningsbruncher, våffelluncher, rosa dipdye och en massa te på kafé. Vi såg världens bästa Säkert! på Debaser. Annika Norlin är verkligen perfekt och tonsatte lika träffsäkert alla jävla marskänslor jag hade. Jag tog nästan aldrig av mig min puderrosa långkjol utan levde i den hela tiden. Inte så fab kanske, men jag trivdes. Imorse läste jag något jag skrivit i ett kollegieblock någon gång i slutet av mars om hur det brände innanför ögonlocken och att vårkänslor inte kändes som vårkänslor ska. Det där hade min hjärna helt lyckats glömma. Fina, fina hjärna. Fortsätt att glömma bort det som gör ont och bränner, tack. 

Jag började jobba på Ung Omsorg någon gång i slutet av månaden. Jobbade mitt andra pass på min födelsedag men vågade inte säga något om min födelsedag till mina arbetskompisar. I början av februari nästa år kommer vi skiljas åt och trots att jag bara jobbat med dem i ett knappt år så känns det verkligen dåligt. Mina arbetskompisar är såna där öppna, trevliga människor och trots att jag ungefär är motsatsen till det så fick de mig att känna mig välkommen direkt. Det var fint. De är fina. Jag kommer sakna att jobba med dem. 

APRIL

I april blev det ju faktiskt vår på riktigt och vi tog årets första dopp i Kyrksjön i Bromma. Körsbärsträden i Kungsträdgåren blommade precis som de ska göra i april och jag misslyckades med allt skolrelaterat jag försökte mig på. Jag var verkligen verkligen verkligen ledsen. Över skolan. Nu, något halvår senare är det så långt borta, att vara ledsen över och bry sig om skolan. Men ja, det var väl innan jag hade känt någonting på riktigt. Friade gosig valborg med pizza, chokladfondue och cider hemma hos Miranda.

MAJ

I maj åkte vi ut till mitt land i skärgården för att fira Alicias födelsedag, bada och grilla. Vi åt glass och chokladsås tills solen gick upp bakom havet och gick ändlösa promenader. Jag panikpluggade inför nationella provet i matte b och har aldrig lyckats som jag lyckades på det provet. När allt går åt helvete nuförtiden kan jag tänka tillbaka på det provet och bli så jävla stolt över mig själv, just för att matten hade gått emot mig så länge. Och så satte jag ett solklart MVG på nationella. Åh. Förlåt. Men jag blev så glad. Vi såg Säkert! på Grönan och allt luktade som varm asfalt och syrener. 

JUNI

Juni var bra. Ja, i juni var jag nog lycklig. Såg Hellström i Göteborg och jag var väl gladare över sällskapet och sommaren än över herr Hellström, men vad kan man göra åt sånt? Åt chokladdoppad marmelad på vandrarhemmet och frukost i Vasaparken. Spenderade nationaldagen i Hallonbergen och klädde mig i jeansshorts. Det blev sommarlov trots att jag inte riktigt behövde det, trivdes så himla bra i skolan då, med lunchraster och klassfester i Rålambshovsparken och inga riktiga lektioner. Gick fram och tillbaka mellan Roslagstull och Odenplan om kvällarna för fysikkursens skull, åt Hötorgsmackor med mozzarella och fikade på kafé Chokladbollen. Jag och Alicia fotograferade gamla kameror, rosenträdgårdar och mig ute på Djurgården.

JULI

Jag har ärligt talat lite svårt att minnas vad jag gjorde i juli. Jag och Lia båtluffade i Stockholms skärgård i någon vecka. Bodde i tält och åt mest polarbröd med mjukost. Badade i saltvatten, cyklade på grusvägar, fick myggbett på fötterna och mådde bra. Min familj var på landet och det var jag också ibland, men mest var jag ensam hemma och åt chokladglass i sängen. Jobbade ganska mycket trots att jag inte hittat något sommarjobb. Umgicks mest med Alicia och vi gjorde väl ungefär ingenting.

Om kärlek finns så blev jag kär här någon gång, för det var här någon gång jag träffade honom. Vi drack hallonsoda på kafé String medan bomber sprängdes i Oslo och jag var bara rädd och förvirrad. Rädd för att han skulle försvinna, förvirrad kring vad jag egentligen kände. Låg i min åttio centimeter breda säng mellan nytapetserade, benvita väggar på landet och lyssnade på Winnerbäcks Timglas flera nätter i rad, trots att det inte var februari längre.

AUGUSTI

Augusti var fint. Började med födelsedagsfirande för Clara i Humlegården, cyklande genom förortsnatten med hans värme i ryggen och bilfärd ner till Västkusten. Bodde på världens finaste pensionat på Tjörn, skaldjursfrossade i Falkenberg och upplevde Way Out West i Göteborg. Utomhusbio i Rålambshovsparken och pastamiddagar i Hornstull. Vi accepterade att sommarlovet var slut och började tvåan. Popaganda kom och gick. Satt bredvid honom på Strömkajen och tittade ut över nattsvart stockholmsvatten tills vi tog tunnelbanan hem till mig och hånglade. Ja, allt var ganska perfekt.

SEPTEMBER

I september åkte vi ut till landet igen. På dagarna satt vi mest i vardagsrummet och lyssnade på E.M.M.A och Bubbles, pluggade och på nätterna låg vi på verandan och tittade på stjärnor. Det var Teoretiska OS och alla elever från alla teoretiska-skolor i Sverige kom till Stockholm för att festa i skolan. Det var rätt konstigt men väldigt roligt. Jag lyssnade mest bara på The Drums nysläppta Portamento hela september och såg The Arks avslutningskonsert utan att gråta.

Jag gjorde mitt bästa skoköp någonsin, mina svarta, låga Doctor Martens. Jag hade tänkt på dem så himla länge, sedan i våras någon gång. Jag har använt varje dag sedan jag köpte dem och kommer antagligen använda dem tills de ramlar sönder. Just nu hittar jag i alla fall ingen anledning till att byta ut dem.

OKTOBER

Oktober. Ja. Vad hände där egentligen? Jag skrev uppsatser om cancer, var på ost- och vinkväll i Danderyd, såg herr Winnerbäck på Cirkus och orienterade i Nacka. Mest ville jag att tiden skulle gå tror jag.

NOVEMBER

Det blev november och höstlov. Jag gick på bio konstigt ofta,  jobbade på fotomässan i Älvsjö, skrev labbrapporter och åt chips i hans säng. I min almanacka står det saker som "älta livet med Sanna", "titta på operation på Danderyds sjukhus" och "fredagsfika". Det var en sån månad då livet helt enkelt behövde ältas, även om jag har svårt att prata om vissa saker med andra än mig själv. Jag tänkte hela nätterna och ägnade dagarna åt att hitta tidsfördriv som hindrade mig från att tänka. 

DECEMBER

December har varit väldigt mycket upp och ner. På något vis är det på nätterna man förstår hur man egentligen mår. Under decembernätter har jag gråtit, skrattat i telefon, läst deckare, hånglat, lyssnat på Cardigans Long gone before daylight och rökt vattenpipa. Nu är december och 2011 snart slut. I alla såna där nyårstest som bloggare fyller i såhär års finns frågan "Har du varit gladare eller ledsnare i år än tidigare år?" och jag förstår verkligen inte hur man ska kunna svara på det. I år har jag varit gladare än någonsin och ledsnare än någonsin. De går ju liksom hand i hand, har man något att vara lycklig över blir man rädd att förlora det. Och det är väl så det varit. Och det är så det är. 

Nu återstår bara några timmar och okontrollerad nyårslycka av 2011 innan vi festar/hånglar/skriker/gråter/spyr in 2012. Nästa år kommer jag fylla 18, se alla de tre band som betytt mest för mig någonsin (The Cardigans, Kent och The Drums), åka på minst två festivaler, evenuellt roadtripa till Berlin och kanske dö, sådär som det är tänkt att vi ska göra 2012. Förhoppningsvis kommer jag ha något fint jag är rädd att förlora. Jag önskar er samma sak men, vi får se hur det blir, helt enkelt.

Så fint. <3

Vad bra att du gjorde en sån här sammanfattning för nu fick jag se allt fint jag missat innan jag hittade din blogg.

Alltså en fråga, gjorde dina låga martens också fruktansvärt ont i början? För den första månaden jag ägde mina hade jag på mig dem i ungefär tio minuter innan det kändes som att mina hälar skulle ramla av. Eller så är mina fötter bara dåliga. Puss.

du är så himla inspirerade, du är grym

fin blogg & fränfräna bilder :D
ha ett underbart ny år :-)

Åh va fina bilder! Heja!

Förbannat fint, om man får säga så. Troligtvis den bästa års-sammanfattning jag läst, med otroligt fina bilder.

Miranda var så flirty i april.

du tar så bra och vackra bilder att jag inte vet vad!

Ballongerna! Fantastisk!

Jag fullkomligt älskar din blogg. Suger i mig vartenda ord och varje bild för allt är så himla vackert! Du skapar konst.
Ingen överdrift, snarare tvärtom.

Jag hittade precis hit till din blogg och oj vad inspirerande den är! :D
Det här inlägget är fullt av vackra och stämmningsfulla bilder!

j'adore. A terrific entry. Loved every word and am craving summer even more.

SÅ fina bilder!!

dina bilder är helt jävla otroliga. speciellt ballong bilden i början!

din blogg är otrolig. fattar inte att jag inte hittat hit tidigare. bättre sent än aldrig, antar jag!

hittade hit för att en fin människa verkligen uppskattar det du gör. via mitt eget inlägg: theaholmqvist.blogg.se/2012/january/det-har-ar-for-alla.html#comment

fortsätt såhär. jag kommer läsa, troget.

Så himla fina bilder! Och text! Ibland blir jag bara så avundsjuk på dig. Jag vill också kunna skriva MVG på matteprov och leva så där fint som du verkar göra ibland. Får nästan mindervärdeskomplex med tanke på att jag är 7 år äldre än du, "borde" gjort mer. Jaja, ska inte bli emo nu i din blogg. Men fint inlägg hur som helst. :)

Så fina bilder!

ufattelig nydelige bilder.. jeg har ikke ord