Jag dricker kaffe och dansar till Elkland istället för att gå på julavslutning i skolan men det blir jullov i alla fall och jag får en diktbok av Fanny. I den står det om att ”ett hjärta är ett bittert ting som ingenstans hör hemma” det är korrekt för visst är väl mitt hjärta bittert och hemlöst. Men det slår på. Kanske lite fortare än vanligt när han kysser mig och lite långsammare än vanligt på bussen hem, men det slår på.

När jag kommer hem har jag fått ett julkort där det står att ”du är drömmen jag brukar drömma när jag fryser”. Jag vet att pronomenet ”du” inte syftar på mig just där, men det träffar ju i alla fall. Det mesta om bitterhet, kyla, knytnävsstora organ och hemlöshet verkar träffa nuförtiden. Sväljer allt.

Hela mitt jullov hänger på att jag får akvarellfärger i julklapp. Jag har aldrig kunnat måla, rita eller teckna men minst en gång om dagen sedan september har jag funderat över om jag inte skulle vilja måla akvarell ändå. Bara som tidsfördriv och ingenting allvarligt, det här lovet vill jag doppa penslar i vattenfärg och förstöra oförstörda papper. Ni förstår säkert, ni är ju såna som förstår.

Utöver akvarellfärger önskar jag inte mycket av julen. Kanske mest att den ska ta slut.

Jag vet att de där enorma klumparna i halsen och tårarna bakom ögonlocken kommer tina bort och försvinna så fort han öppnar porten på Friluftsvägen. Och jag vet att allt kommer bli bra, men just ikväll kör buss 118 i slow motion medan mitt hjärta slår i ultra rapid. Jag vill bara, bara, bara komma fram till port 24 på Friluftsvägen. Rulltrappan i Näckrosen står still och klumparna i halsen kväver mig, tårarna dränker mig och jag går förbi ICA vid Storskogstorget. Det fastnar snö i min svarta fuskpäls och klockan är redan kvart i nio, tänk om han somnat? Har jag ens berättat för honom att jag är på väg hit? Jag vet inte. Tegan and Sara sjunger Call it off och jag lovar, jag är med i slutscenen i en film nu, det här är det sista som händer innan eftertexterna börjar rulla. Jag svänger in på parkvägen som ska leda till hans port och precis nu, ja, nu, är filmen slut och vi får aldrig veta om han öppnade eller inte. Jag skriver att ”du kan få öppna porten nu, om du vill” och han svarar ”absolut, puss!” men han kommer ju inte ner för trappan, han öppnar ju inte den där jävla porten och jag tittar upp mot hans fönster för att se om det lyser. Men hans fönster syns ju bara från andra sidan huset och det är iskallt i innanför mina spindelvävstunna strumpbyxor och ”typ när kan du öppna tror du?” och så står han plötsligt där och jag rycker till trots att jag inte tänkt på annat än hans uppenbarelse i fyrtiosju minuter. ”Vad fin du är” och så är klumparna i halsen och tårarna bakom ögonlocken borta.

Nästa morgon ringer min väckarklocka vid nio och jag ska ju gå till skolan idag, men första kemilektionen kan jag väl ändå hoppa över? Jag behöver väl hans hud och höftben mer än jag behöver galvaniska element? Och så blir klockan tio och vi går till ICA och köper frukost. Det har slutat snöa under natten och marken och himlen matchar varandra perfekt i någon sorts gråvit ton. Jag lagar äggröra och han steker bacon bredvid. Och behöver jag verkligen gå på biologilektionen? Jag behöver väl äggröra och hallonjuice mer än jag behöver växternas fysiologi? Efter frukosten somnar han med armarna om mig och visst behöver jag väl lukta på hans hals och titta på hans ögonfransar mer än jag behöver derivator och exponentialfunktioner?

Men medicinlektionen ska jag väl ändå gå på? och klockan kvart över ett pussar jag honom hejdå och god jul och vi hörs. Jag går mellan porten på Friluftsvägen 24 och ICA i Näckrosen för tredje gången på ett dygn och tårarna och klumparna och hopplösheten och meningslösheten svämmar över och fyra timmar senare skriver jag att ”nu har jag gråtit i fyra timmar och jag vet väl inte riktigt varför men kanske för att du är fin och typ finns”.

Sådärja, nu har jag svarat på frågorna ni ställde. Jag tror att jag har fått med det mesta, har tagit bort lite sånt som blev frågat fler än två gånger och sånt som mina föräldrar inte bör få veta! ps! tack för allt snällt ni skrivit till mig på sistone.

Hej du. Jag har en fråga, fast jag vet inte om det här var en sådan fråga du tänkt svara på, men gör det om du vill.
Vad tror du man borde göra om man smsar med någon som borde vara perfekt för en, men man mår liksom inte särskilt bra av honom, för han är så himla förvirrande. För när man bestämmer sig för att sluta smsa honom och bara sluta med allt med honom och man gör det, fungerar det för ett tag. Man mår bättre, men att behöva träffa människan varje dag i skolan, sitta som på nålar och hoppas att han är sjuk för att man tycker att det blir så jobbig stämning med honom, det funkar inte. Vad i helsike gör man då?
Jag blir så smickrad när ni frågar sånt här, som om jag faktiskt kunde någonting om relationer och unga män som inte är bra för en. Känner mig lite som Sandra Beijer eller Hanapee kanske. Tyvärr är jag nog inte lika bra på att svara som de är. Jag har ingen aning. Jag vet hur det känns att må dåligt över personer som man tycker så himla mycket om och jag vet hur det känns att inte kunna låta bli, trots att man borde. Men jag är, liksom du, mitt uppe i det just precis nu och har inte kommit på någon lösning än. Har inte ens kommit fram till om jag vill ha en lösning eller om jag mår bättre av att fortsätta som jag gör. Dessutom har jag en väldigt liten inblick i hur din situation är, men jag skulle föreslå att du pratar med honom. Jag tror att man vinner på att vara ärlig och berätta vad man känner, inte vad man borde känna. Och jag vet att det är precis vad jag borde göra, jag har bara inte vågat än.

Ska man lyssna på hjärtat eller hjärnan?
Hjärnan, definitivt, eftersom hjärtat ”bara” är en pump. En alldeles fantastisk pump som vi inte ska underskatta, men fortfarande inte särskilt intressant att lyssna på. Sen om man ska lita på sina rationella tankar eller sina oförståndiga känslor vet jag inte riktigt. För mig brukar det bli vettiga tankar om dagarna och panikslagna känslor om nätterna. Det går inte riktigt att styra.

Gillar du mjölk och i såna fall, vilken sort?
Jag gillar mjölk jättemycket! Olika märken känner jag inte stor skillnad på, men grön mellanmjölk är godast. Och helst ekologisk, för att det känns bättre och för att mjölkpaketen är lite pimpade och fina.

Generellt liksom, hur tänker du när du skriver? Eller tänker inte. Kan du inte berätta lite om processen liksom?
Oj, jag vet inte. När jag sitter på bussen kan jag haka upp mig på stycken från böcker jag läser eller låtar jag lyssnar på. Så funderar jag lite kring dem, skriver ner dem i som anteckning i mobilen och sen när jag behöver skriva en text så läser jag igenom de där anteckningarna. Det är väl kanske vad som kallas ”inspiration”, vet inte. Ibland kan jag skriva hur mycket som helst. Texter jag vill visa för andra och texter jag placerar lösenordsskyddade worddokument. Ibland går det verkligen inte alls. Oftast skriver jag exakt precis som jag känner, sedan fixar jag till och ändrar upprepade ord (använder prefixet ”jätte” alldeles för mycket), tar bort de flesta svordomar (det låter inte coolt med svordomar, varken i text eller tal, men i texterna hinner jag i alla fall redigera bort dem innan de visas för allmänheten) och läser igenom kanske två gånger. Försöker att inte ha med låtcitat och sånt för det låter ofta bra i min hjärna, eftersom jag hört låten, men när andra läser blir det mest konstigt. Det är väl det. Jag vet inte riktigt.

Topp fem tips för att överleva vintermörker och kyla i bröstet?
Jag har egentligen inget problem med vintermörker och kyla. Jag trivs i att få gömma mig lite. Men jag försöker göra saker jag tycker om, precis som alltid. Det handlar inte om att tända blockljus och låtsas att man lever ett perfekt liv eller leka lycklig. Jag tror inte på att det finns någon konstant lycka, men lyckliga stunder, om man vill. Prata om saker som intresserar dig, hångla med människor med fina höftben, drick upp dina pengar och tänk inte så mycket. Tänk inte tänk inte tänk inte tänk inte. Ja, det är nog det viktigaste. Att inte tänka.

Jag funderar om du läser mycket? Vad? Tips?
Läsandet går i perioder. Ibland får jag för mig att jag inte har tid eller är för rastlös för att läsa. Men jag läser för det mesta. Jag märker att det blir så mycket enklare att skriva de perioder då jag läser och jag anpassar nog mina formuleringar mycket efter författarens. Det bara blir så. Just nu håller jag på med Ulf Lundells Hjärtats ljus, Håkan Nessers Människa utan hund och Henning Mankells Kinesen. Jag är väldigt mycket för gamla gubbar när det kommer till författare. Håkan Nessers tio böcker om Van Veeteren är världens bästa deckare. Fast jag undrar om inte Människa utan hund, som jag läser nu, verkar slå dem. Men Nesser är bäst hursomhelst. Anna Gavlada och Haruki Murakami är också bra! Jag har kommit ifrån det här med att läsa ”djupa” böcker med komplicerat språk. Nu vill jag bara ha deckare och romaner om medelålders män som ständigt är rödvinsdjupa och försöker komma på meningen med livet. Det är behagligt. Sedan ska jag inte dölja att jag älskar chic lits. Jag gör verkligen det.

Hur lång är du?
188 cm! Eller när jag fixade nytt pass nyligen så verkade jag vara 188,7 och om man rundar uppåt så innebär väl det att jag är 189 nu.

På natur brukar man säga att livets mening är att tillverka proteiner, vet du vad du tycker är livets mening?
Jag har inte funderat så mycket över livets mening. Eftersom jag har svårt att se någon mening med någonting jag gör så tvivlar jag på att livet har en mening. Allt är så meningslöst i alla fall, om ni förstår. Men jag tycker att det finaste, viktigaste och mest fantastiska som finns är evolutionen. Och att jag är en del av den gör att jag kan känna mig ganska meningsfull ibland.

Finaste orden som finns enligt dig?
Fenomen är ett bra ord! Det kan appliceras på allt och låter bra lite udda, särskilt på engelska.

Vilken är din bästa musik och när är den bäst att lyssna på?
Oj! Alltså jag tycker om så himla mycket olika musik i perioder. Allt i mitt liv går fan i perioder, borde hitta någon sorts ordning på mig själv snart. Men nej. Men det självklara svaret ska väl vara Kent fast senast igår hörde jag mig själv säga att jag aldrig tänkte gå på någon mer kentkonsert. Jag tycker fantastiskt mycket om Lars Winnerbäck. Och allt Annika Norlin har gjort. I allmänhet är det nog svensk musik som tilltalar mig mest. Men ni kan ju kolla min last.fm! Just nu lyssnar jag mycket på Steget, ett band som jag tror skulle vara helt fantastiskt populära om de vore snyggare. Förlåt, men jag kan tänka så rätt ofta och det är ju jättehemskt att samhället är så. Men de sätter ord på precis ALLT jag känner, väldigt ofta. Sen är Wise Blood väldigt avslappnande och bra. 

All musik är bäst på mornarna, när hela familjen gått hemifrån och jag har en timme för mig själv innan bussen går. Då springer jag runt i huset och gör allt samtidigt: äter frukost, duschar, sminkar mig och klär på mig till nästan vilken musik som helst.

Vars är längst upp i landet du vart?
Inte särskilt högt upp, är jag rädd. Jag har inte riktigt koll på hur högt upp alla platser ligger, men det skulle kunna vara Vålådalen. Var där en vecka över nyår för kanske tre år sedan med familjen och det var rätt hemskt. Det fanns en skidbacke med en långsam lift och sedan ungefär en miljard längdskidspår. Jag hatar längdskidor. Min familj älskar längdskidor. Så ja, jag åkte längdskidor, spelade schack och såg Kung Fu Panda ungefär femton gånger under nyårsafton haha skjut mig.

Hur många gånger har du sett Kent och vad tror du om det nya albumet?
Om man räknar med när jag såg dem hos Skavlan då de spelade Svarta linjer första gången (ja, alltså jag var där, jag såg inte på tv, det räknas inte hehe) så har jag sett Kent fem gånger! Två gånger på Annexet i februari 2010, en gång i Eskilstuna sommaren 2010 och så på Långholmen samma sommar. Jag vet inte vad jag tror om nya skivan. En plats i solen är bra men jag hoppas att det nya blir lite mörkare och dystrare och kanske inte lika synthigt. Men jag vet inte! Det blir nog bra hur de än gör det, men jag tvivlar på att de någonsin kommer göra något så perfekt som Du och jag döden igen.

Absolut vackraste/bästa/mest betydelsefulla boken du läst?
Jag har lite svårt för vackra böcker. Men den bok jag gråtit mest till är Brev från ljusårs avstånd av Jostein Gaarder som handlar om en pojke som får ett brev från sin sedan länge avlidna pappa. Den fick mig att fråga mig själv vad jag hade valt om jag hade haft möjlighet att välja: att aldrig bli född eller att få leva ett begränsat antal år och hela tiden veta att en dag kommer allt försvinna för alltid. Jag vet fortfarande inte. Men läs den, trots att den är tunn och kanske en ungdomsbok.

Samma fråga fast om ett album.
Den skiva som förändrat mitt liv mest är The Cardigans Super Extra Gravity. Jag minns hur jag gick till skolan i mellanstadiet och lyssnade på I need some fine wine and you, you need to be nicer och bara kände mig starkast i hela jävla världen. Den skivan fick mig att förstå musik. Musik som i något annat än bakgrundsljud under bilfärder. Den var allt. Den är allt. Det är en helt fantastisk skiva. Självsäker och sprucken. Och i sommar ska jag se The Cardigans på Hultsfred. Iiiihh.

Vem är Han?
Ni har frågat om honom förut och jag vet inte riktigt vad ni vill veta. Han heter Joakim och han är det enda som känns på riktigt. Han är det enda som kan göra mig så glad att ingenting spelar någon roll och han är det enda som kan göra mig sådär ledsen att det känns som att jag vill dö. Han är det finaste som finns och jag vill bo ungefär i utrymmet mellan hans höfter och hans revben. Midjan heter det nog. När jag berättade det sa han att det var synd att jag inte fick plats, men jag tror att det hade sett rätt konstigt ut om han hade haft ett 189 cm långt utrymme där. Ja, väldigt konstigt. Men han är den första som fått mig att tvivla på min teori om att kärlek inte finns. Han är min första allting.

Hur är din drömpojk?
Jag vill kunna vara med honom utan att behöva låtsas eller förställa mig. Kunna vara jätteglad om jag vill och helt förstörd om jag råkar vara det. Få klä alla mina konstiga teorier och tankar i ord och veta att han lyssnar utan att döma. Förut, innan honom, trodde jag att han skulle behöva vara perfekt och passa in i någon sorts norm för vad som anses vara attraktivt, men alltså nej. Med det säger jag inte att han jag är kär i inte är snygg, för det är han verkligen. Men allt det här med att bli kär fick mig att förstå att jag hade tyckt om honom lika mycket, hur han än sett ut. På riktigt. 

Oskuld?
Nej.

Vilken hand torkar du dig med på toa?
HAH vet inte

Dina allra bästa låtar, det är jättesvårt, men ta dina favvos för tillfället!
Enligt last.fm är min mest spelade låt Down by the water. Men åh det här är verkligen jättesvårt. Tycker verkligen om olika låtar vid olika tillfällen, men jag tycker att Eldkvarns Ännu en kyss av elden i stort sett är en perfekt låt. Rakt igenom. 

Hur tar man kontakt med en kille på bästa sätt om man är blyg?
Ännu en sån där fråga där ni utgår ifrån att jag vet någonting om sånt jag inte kan. Jag kan inte prata med killar. Och om jag gör det så tycker jag ofta att de pratar om ganska ointressanta saker. Nejmen, skypa och chatta och smsa och fyllering. 

Först vill jag tacka dej för att du sätter ord på det jag tänker och du har en himla fin blogg. Sen undrar jag om du kunde berätta lite om din kamera. Eller nåt sånt. Du tar så jättefina bilder. Kram
Tack så jättemycket! Min kamera är en Nikon D80 och snart har jag haft den i tre år. Det senaste året har jag i princip bara använt objektivet 50 mm f/1,8 för att det är bäst helt enkelt. Jag är verkligen inte duktig på att fota alls, och inte särskilt intresserad av själva tekniken bakom. Jag vet mest att jag tycker om stora bländare och att fota människor som inte ler stelt så fort jag riktar kameran mot dem.

Varför skriver du aldrig i blommy?
Jag vet inte!!!! Tycker om att du inte kan sluta vara vän med mig förrän du får tillbaka henne kanske.

Vad är det som är så speciellt med NK?
Vitlöksavdelningen, helt klart. Den bästa vitlöksavledning jag någonsin varit på.

The Drums eller Kent?
Alltså. Kents musik är bättre än Drums, fast Jonny Pierce är bättre än Jocke Berg. Men jo, Kent.

Vad gör du när inspirationen tryter?
Det är då jag inte bloggar på två månader och har roligt istället för att skriva en massa texter om hur allting går sönder. Nej men då finner jag mig i det. Man ska inte tvinga fram inspiration. Känner man ingenting så gör man inte. Sen kommer den ju ofta tillbaka, så fort man börjar göra annat än leta efter den.

Kvantfysik eller organisk kemi?
Mina kunskaper inom kvantfysiken är ganska mikroskopiska, tycker väl mest att charmkvark och särkvark är rätt roliga ord. Så jag väljer organisk kemi!

Vad vill du göra efter gymnasiet?
Just nu vill jag bli någon sorts biolog. Göra en massa fältstudier på exotiska platser, studera organismers beteende, utforska ekosystem och kunna en massa viktigt. Eller så vill jag sova några år, har inte bestämt mig än. Den dröm jag haft längst är väl att bli bjuden på Nobelfesten. När jag var liten var det mest för att man fick så god mat och jag älskar mat. Nu känns tanken på att göra något så betydelsefullt och viktigt att det belönas med Nobelpris lite mer lockande än maten. Men fortfarande, mat är viktigt!

Någon du vill gifta dig med, någon du vill ligga med och någon du vill döda.
Motivera tack.
Gifta mig vet jag inte riktigt om jag vill göra. I så fall med någon jag är kär i och som är kär i mig. Ja, det känns som en bra förutsättning. Jag skulle vilja ligga med Jonny Pierce, för att han är det snyggaste jag vet. Tydligen är han gay, men aja. Oftast vill jag bara döda alla, men kanske särskilt såna som förstör för andra. Diktatorer och folk som har makt att förbättra men inte gör det. 

Är det okej att stalka dig på twitter?
Ja, men bloggsofia och twittersofia är så himla olika. Bloggsofia är jag när jag är eftertänksam, twittersofia är jag när jag är obetänksam. Men ja, följ mig om ni vill ha er bild av mig förstörd, förändrad eller förstorad. @atomfysik! Twitter är något av det bästa som finns. För att jag får skrika ut alltalltallt jag tänker och känner och tycker. Och få respons. Det är en helt annat sak än att blogga, för här tycker ni ju om mig, det är i alla fall det intrycket jag fått. På twitter blir mina följare arga på mig. Ni tycker bara att allt jag gör är fint. Det är ju också trevligt förstås, men man behöver både och!


Fattar inte det här med "din pojk", är ni tillsammans eller inte?
Alltså. Nej vi är inte tillsammans. Och jag vet inte om vi kommer bli. Men jag kallar honom för min och han kallar mig för sin och jag sover hos honom någon gång i veckan och vi tittar på tv-serier och äter chips och hånglar. Och jag är så väldigt nöjd med det. För jag tror att om vi blev tillsammans så skulle det ge så mycket krav på att man ska tycka om varandra hela tiden och när vi väl slutar tycka om varandra så kommer det göra så mycket ondare. Och jag vet att han inte träffar någon annan än mig, och han vet att jag inte träffar någon annan än honom. Men det räcker liksom. Så jag är glad över att få vara hans finaste istället för hans tjej.

Vad gjorde du för två år sedan?
Jag måste ha gått i nian! Och jag var ledsen. För att mina vänner var ledsna och för att jag skulle dö och för att det fanns alldeles för få personer som ville umgås med mig, och dem ville inte jag umgås med. Jag trodde att jag var så mycket mer än vad jag var. Gick runt med min prickiga kjol i Vällingbyskolans korridorer med Kent i ipoden och låtsades att jag var mycket bättre än alla äckliga klasskompisar och gangsters och fjortisar. Men det var jag inte. Jag läste mest. Och längtade efter gymnasiet.

När drack du första gången?
Någon gång förra hösten hemma hos en kompis kompis på ”chillkrök” i Danderyd. Alla var jättefulla och bästisar utom jag och några kompisar som mest satt i en soffa och tittade på.

Hur var din första kyss?
Den var bra. Han smakade gott och efter tror jag att jag yrade något om hur ”det här är jättekonstigt”. Sedan kysste han mig igen och vi hånglade väl ungefär hela natten och förmiddagen dagen därpå. Så pass bra var min första kyss.

Får man följa din tumblr?
Ja! SLOWDOWNTOWN jag har precis börjat men jag tror att det här kan bli bra!

Kommer du bo i Stockholm hela ditt liv tror du?
Nej, efter gymnasiet vill jag flytta till någon universitetsstad och sedan vet jag inte vad jag planerat. Det känns så uttjatat att ”åka bort och förverkliga sig själv” men jag tror att det skulle vara roligt att börja om någonstans. Dra med sig ett fåtal omtycka personer till ett nytt land och se hur det går. Det enda man kan förlora på det är väl pengar och kanske lite självförtroende.

Vilka länder har du varit i?
Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, Österrike, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Spanien, Italien, Slovenien, Kroatien, Hercegovina, Turkiet, Vietnam, Storbritannien (Skottland)

Vilka av Kents låtar är allra allra bäst?
Det här är DÖDEN att bestämma sig för. Jag tycker att Innan allting tar slut är jättejättejätteträffsäker för att hela mitt liv är lite sådär: jag längtar så mycket efter allting men det mesta går åt helvete innan jag ens hunnit bli lycklig av det. Raden ”är du lycklig nu, har vi tid innan allting tar slut?” gör mig tårögd vilket humör jag än är på. ÄR DU LYCKLIG NU, ÄR DU LYCKLIG NU, ÄR DU LYCKLIG NU? Nej jag är ju inte det och om jag inte är det nu så vet jag inte om jag någonsin kommer bli det.

Varför centerpartiet?
För att de tycker lite som jag, antar jag. Nu har jag främst läst igenom av CUF vill, men jag antar att det är lite samma som centerpartiet. Men varför centern? För att jag är ett kapitalistsvin ända in i stenhjärtat som tycker att LAS och jante borde döden dö och anser att det där med RUT och ROT är rätt bra påhitt. Och så tycker jag att Annie Lööf verkar sympatisk! Egentligen är jag inte så insatt i politik, men jag vill väldigt gärna bli. Och jag tycker så himla mycket. Har åsiker om precis allt. Och så känns det som att vad man än engagerar sig i så är det bra att engagera sig. För att ju fler som bryr sig och som vill förändra, desto bättre borde det bli. Det går inte att sitta och klaga på samhället och livet om man inte göra någonting för att förbättra. 

Skulle du kunna tänka dig att gifta dig med Justin Bieber, om du fick chansen?
Alltså haha jag har verkligen ingen åsikt om honom! Men om han ville gifta sig med mig så antar jag att vi hade umgåtts rätt mycket innan och då hade jag hunnit skaffa mig en uppfattning om honom. Just nu känns det rätt svårt att säga att säga, med tanke på att jag inte vet någonting alls om honom.

Efter att ha kikat omkring här en liten stund, har jag inte riktigt fått grepp om det. Bor du i Wien, eller du kanske bodde? Varför just där?
Hehe nej, jag var bara där några dagar med min familj. Anledningen till att det kan verka som mer är att jag inte gjorde så mycket annat än fota och blogga när jag var där. Vi bodde hos mammas kompis familj och det fanns helt enkelt inte så mycket annat att göra än att blogga på kvällarna.

Vad ska du/utbildar du dig till?
Jag går andra året på gymnasiet, naturprogramet! Vad jag utbildar mig till har jag ingen aning om, just nu vill jag bara gömma mig under täcket och slippa utbilda mig någonsin igen. Men det funkar tydligen inte så, det där med att försöka bli vuxen och leva.

Vad önskar du dig i julklapp???????
Jag önskar mig biljett till Emmabodafestivalen, film till min Olympus trip och akvarellfärger. Det är väl typ det!

Top tre bästa och värsta böckerna och filmerna ("Bevis: Dagbok" är självskriven)
Eftersom jag redan skrivit om en massa favoritböcker kan jag ju lista de värsta istället.

1. Bevis: Dagbok. Självklart. En bok jag och Lia läste i Grekland när vi var där 2008 som inte handlar om någonting egentligen. HAHA ni borde läsa den okej.
2. Mary Kate and Ashley-böckerna. Fantastiska. 70 % av texten i böckerna beskriver vilket mönster Mary Kate har på sina badtofflor medan de resterande 30 % berättar detaljerat om hur mycket Ashleys tanktop glittrar.
3. Bumbiboken

+ Obligatorisk fråga
Pannkakor eller gröt?
Eftersom jag inte ätit gröt sedan jag var fyra år och då bara åt för att jag blev tvingad av äckeldagisfröknar väljer jag pannkakor, även om de inte smakar någonting.

Alla de fina bokehbilderna, vad är det för motiv? Skulle va kul att veta. Jag älskar också att leka runt med färger i bokehbilder.
Det är julbelysning på shoppinggator i Wien. Tyckte att det var jättefint och tog sådär tusen bilder på det medan mamma och pappa ville gå i affärer, men nej. Det är många som frågat hur jag gjort och vilka inställningar jag haft, så jag tänkte dra det även om det inte är så märkvärdigt. Jag har använt mitt 50 mm f/1,8 objektiv och bländarprioritering med så stor bländare som möjligt. Jag har använt manuell fokus för att få lamporna ur fokus och sen bara fotat!